5 May 2010 - 14:45

Rör inte min kompis!

“Varför måste vuxna alltid slåss? Om alla kände varandra hade det inte behövts.” – Jag, 6 år 

I dag är internet på många sätt ett relationsskapande  medium. Facebook med sina 3,4 miljoner svenska medlemmar (400 milj i världen) håller på att förvandlas till normen snarare än undantaget och jag kan inte komma på ett bättre exempel än Mark Zuckerbergs skötebarn på hur nätet mer och mer  handlar om relationer. 

Idag går mycket av interaktionen via världens största sociala nätverk. Du kan kommentera på bloggposter via Facebook Connect och ditt Facebook-konto och nu senast kan du till och med “Gilla” vad du vill var du vill på nätet via din profil på Facebook. Folk och företag har naturligtvis olika åsikter  om detta fenomenet. Antingen säger man som den här undersökningen och ställer sig frågan om människor umgås mer på nätet istället för i verkligheten. Tar Facebook över? Eller så tar man en annan ståndpunkt och ställer sig frågan om sociala nätverk kan hjälpa till att förbättra världen?

I mitt huvud är den ingen tvekan om att det är det senare som är internet och de sociala nätverkens största styrka. Det är inom den offentliga sektorn och inom olika typer av hjälprättsorganisationer, sjukvård och skolväsende som sociala medier med Facebook i spetsen verkligen kommer till sin rätt. Varför? Därför att Sociala medier driver engagemang som fungerar som en grogrund för relationer som i sin tur resulterar i medvetenhet. Därför blir jag sjukt glad när jag läser om hur sveriges kommuner och landsting tänker satsa på sociala medier.   Mer sånt! 

Den digitala revolutionen innebär först och främst en samhällsreform i hur vi kommunicerar och vem vi kommunicerar med. Det hela utspelar sig främst på ett medvetandeplan, inte ett tekniskt. Idag har vi möjlighet att nå ut och relatera till människor och situationer som vi aldrig skulle haft möjligheten att ta del av för bara några år sedan - och som jag sa när jag var sex: “Om alla vuxna hade känt varandra hade man inte behövt slåss”. Har vi någonsin varit närmare min barnsliga tes?

Naturligtvis tror jag inte på fullaste allvar att dagens internet med sociala medier i spetsen ensamt kommer att skapa en harmoniskt och balanserad utopi utan orättvisor, lidande och käftsmällar men jag tror däremot på fullaste allvar att vi aldrig har haft större möjligheter att åstadkomma verklig förändring som i sin tur kan få väldigt positiva resultat för allas vår livssituation.

De största monpolen på nätet idag får man väl ändå säga är Google och Facebook. Vad händer när företag börjar få monpol på vår uppmärksamhet? Ordet monpol har nog en negativ klang för många men på nätet och just i relation till Google och Facebook hittar jag nog ändå något positivt. För ett par veckor sedan uppmärksammade Google för Earth Day genom att skriva sin logga med träd. Tänk om Facebook skulle hänvisa till katastrofen i Haiti eller någon annan hjälprättsorganisation direkt på startsidan? Räckviddenpå Fb är 400 miljoner användare. Vad tror ni impacten skulle bli? Med Facebook som avsändare och en framåtlutad mottagare gissar jag på väldigt hög.  Det kallar jag direktmarknadsföring.

blog comments powered by Disqus